Som det ser ut nu så kommer jag att vara ledig ett par dagar och jag har blivit så sugen på att åka ut och campa med barnen, enda haken är att jag har så gott som ingenting som behövs för sådana äventyr. Just därför råkade det bli ett fynd på blocket igår. Tralalala...

Barnens pappa Ronny bor ju numera i Upplands Väsby sedan skilsmässan och igår skulle han komma upp hit till Norrtälje för att jag äntligen skulle få tillbaka barnen efter deras 4 veckors semester med sin pappa. Under dessa 4 veckor har jag faktiskt träffat barnen vid några få korta tillfällen, annars hade jag nog inte klarat av att vara utan gullungarna så pass länge som 4 veckor.

Hur som helst, jag hittade ett campingbord på blocket igår som fanns i Rotebro och då bad jag förstås Ronny att åka där förbi och köra hem det till mig. I annonsen var det en bild på ett blått bord med 4 utfällbara pallar och så stod det följande:

Säljer nu vårt ihopfällbara campingbord i nyskick!! Bordet har 4 sittplatser och är perfekt för tältmorgonen eller kvällsgrillningen. OBS! Bordet på bilden är blått men mitt är grönt! ( var lite lat...)

Så här såg bilden ut i annonsen:

Jag trodde ju verkligen att denna bild visade modellen för det ihopfällbara bordet som jag köpte. Men oj, vilken positiv överraskning det var att få se bordet i verkligheten. Modellen var helt annorlunda och känns betydligt stabilare, det ser ut så här:

     

Suveränt med fristående bänkar ju, det gör att det blir mindre belastning på bordet när man sitter jämfört med modellen med de 4 pallarna.

Ett tält har jag ju funderat på att köpa i några veckor nu, fast jag vill helst ha ett tält som har stor förgård där det är full ståhöjd samt 2 innergårdar så att det liksom blir som 2 sovrum. Jag har hittat ett sånt tält på blocket som jag skulle kunna tänka mig, nämligen detta till vänster.

  

Fast i och med att det till vänster är begagnat så är det gissningsvis sådana dära äldre supertunga tältstänger, hmprf, och priset på det är väl ungefär samma sak som att jag och barnen lika gärna kan bo på vandrarhem i en dryg vecka eller nåt.
Till höger har jag hittat ett nytt som har glasfiber tältstänger, hyfsat rymlig förgård, fast det är bara en innergård. Priset är hyfsat, fast egentligen ska vi bara vara iväg 2 nätter, kanske 3 så vandrarhem är nog ungefär samma kostnad. Sedan kan jag ju inte låta bli att fundera på att jag faktiskt har en rymlig bil, fäller jag baksätet så går det alldeles ypperligt att sova i bilen. Detta med att sova i bilen tyckte just mamma var klokast eftersom som hon av erfarenhet vet att ett tält sällan kommer till så mycket användning som man hoppas. (Mamma har egentligen precis just ett sånt där tält med förgård som har ståhöjd samt två separta innergårdar, synd att är så långt till Gotland bara.)
Nåja, jag klurar vidare, jag känner mig faktiskt ganska rådvill.

Idag är det ju dessutom mer eller mindre Loppisarnas dag här i Norrtälje, det är loppis skyltar överallt. Och mulet är det också så jag får väl se ifall barnen och jag kan göra något makalöst fynd under dagen:-)

Kram, kram från oss:-)

Livet följer en otrolig uppåtspiral och jag har verkligen inte haft tid att blogga trots att det verkligen händer massor intressant hela tiden som jag gladeligen kan dela med mig utav.
Med detta inlägg vill jag egentligen mest se ifall det dyker upp något utav dessa ord på min facebook vägg.

Kram, kram så länge!!!

Jo, jag sitter här i fängelset och grubblar och filosoferar på livet.

Hmm, nej, riktigt så illa är det inte. Jag är på vandrarhemmet Falu fängelse, jag har två campus dagar, dvs skola med närvaro i Falun. Kanon kul! Studierna blir så levande och fylllda med inspiration från alla möjliga håll.

På vägen hit så stannade jag till vid Näsbysjön, det är så vackert där tycker jag. Fotot är taget på helt manuellt läge, riktigt tjusigt tycker jag.

Det här med internet, jag hinner inte med riktigt. Det har varit så stora förändringar i livet nu under år 2011.

Jag har skilt mig från barnens pappa, han flyttade till Upplands Väsby och jag och barnen flyttade till ett större hus här i Norrtälje. Barnen har äntligen fått varsitt eget rum, helt underbart. Och bilen har fått garage.

Vi trivs kanonbra med det nya livet. Det finns mer å berätta, resan dit har varit som den värsta berg och dalbanan någonsin. Fast mer om det en annan gång.

Underbart fint och gulligt var det att se när barnen lussade igår på förskolan. Fast Angelica var inte så glad, hon såg mig i publiken och blev ledsen. Christian var inte heller så munter i luciatåget, jag vet aldrig ifall han fick syn på mig med kameran i högsta hugg :)

Mina gulliga tomtar!

     

Allihopa var så duktiga och tappra ute i kylan. Men fint blev det! På morgonen igår så var jag lucia hemma för barnen, tänkte liksom att ska dom så kan jag föregå som exempel. Christian och Angelcia skrattade åt mig i början när jag kom ingåendes i luciakläder och sjöng luciasånger. Christian frågade flera gånger "Varför har du dom kläderna på dig?". Som tur var så gillade dom i alla fall pepparkakorna som lucia bjöd på.

Vi fick luciafika igår på förskolan också, mumsigt med pepparkakor och saffranslängd.

Jag är dock inte riktigt nöjd med mina foton från lucian, jag glömde min nya softbox-blixtspridare hemma och så glömde jag att ställa in så att kameran fotade i både jpg- och rawformat. Hmpfr, jag ska be om lite hjälp med redigeringen så blir förhoppningsvis fotona okej till slut. Fotona jag visar här är lite lätt redigerade i alla fall, de var alldeles för mörka innan jag trixade till nåt i photoshop.

Hoppas ni alla hade en trevlig lucia!

Dom som känner mig vet att jag oftast har fullt upp, gärna mer än fullt upp. Jag studerar på heltid och jobbar extra så mycket jag bara hinner som vikarie på en förskola och så har jag familj. Mitt i allt det här så har jag nog blivit immun mot stress! Tiden är inte min fiende längre. Tiden är en möjlighet att hinna göra saker, lära sig något, öva på något intressant, njuta av livet med mera. Tiden och jag är kompisar. Oftast i alla fall :) Det finns ju alltid dagar när jag inte hinner med ett smack av det jag velat göra.

En av mina värsta veckor nu under hösten såg ut så här:

Mån
8.30-9.00 Seminarie med högskolan, egentligen till kl 10.00
9.00-17.00 Arbeta på förskolan

Tis
7.00-13.30 Arbeta på förskolan
13.30-14.15 Student träff högskolan
14.40 och en stund framåt. Besök med Christian hos öronläkaren på Norrtälje sjukhus.
15.30 Utvecklings samtal på förskolan, det gällde Christian

Ons
9.00-16.00 Arbeta på förskolan
16.30-17.15 Danskurs tillsammans med mina barn

Tor
7.30-16.00 Arbeta på förskolan
19.00-20.30 Enhetsråd på förskolan (föräldrarepresentant)

Fre
8.30-9.00 Redovisning högskolan, egentligen till kl 10.00
9.00-10.00 Habiliteringsmöte gällande Christian
10.00-16.00 Arbeta på förskolan

Lör
11.00-14.00 Svampletardag med Natursnokarna
14.00-17.00 Vara hos barnens kompis Anton.

Sön
Inget speciellt.

Till detta tillkommer ALLA lämningar och hämtningar på barnens förskola, 2-3 föreläsningar, läsa kurslitteratur, skriva skoluppgifter, laga mat, tvätta, packa dagisväskor, bilfärder mellan huset och Norrtälje. Sedan vill jag gå å stickcafé varje måndag kväll, jag vill vara i stallet 1-3 gånger per veckan, fast dessa två kommer tyvärr i skymundan. Jag kan säkert räkana upp mer som behöver göras under vecka.

Utan min filofax som håller reda på allting så skulle jag gå under! Nåt annat jag INTE klarar mig utan är laptopen och det mobila bredbandet. Seminarier, gruppträffar, redovisningar med mera, det sker via internet. För att hinna med så blir det ofta som så att jag genomför olika skolträffar i peronalrummet.

Jadå, lite snurrig i huvudet blir jag nog allt ibland, men vips så har jag gjort något av mina måsten och sådär snurrar det på. Veckan som jag beskriver ovan såg helt omöjlig ut först, fast när den väl började så var det bara att slutföra. Och det gick! Jag hann med allting. På något vis är det precis som att desto mer jag har att göra desto effektivare blir jag och då hinner jag med massor!

Tiden är ingen fiende, den är en möjlighet!

Jag har en stor hög med otroligt fina vinterkläder som skulle kunna komma till god användning i ett annat hus än vårat. Christian har frågat vad jag ska göra med kläderna och jag har sagt: "Jag ska sälja dom". Då svarar han: "Ska du sälja dom så att dom blir större"? Gullig kommentar, tänk ifall det ändå vore så enkelt!

        

     

Japp, som ni ser, mer eller mindre ett berg utav kläder. Den cerisea och ljusgröna overallen från Everest är i nyskick till och med. Vi hann bara använda dem ett fåtal gånger. Cerise i strl 92 och ljusgrön i strl 104. Vind- och vattentäta är dom också.

För bättre objektsbeskrivningar och priser så är det bara att följa länken:
BegagnatGladh
Allting som finns i den shopen säljs av mig och säljs helt privat, dvs ingen bytesrätt och inga kvitton. Övriga köpvillkor finns att läsa i shopen. Jag skickar naturligtvis paketen till er mot portotillägg. Ifall man vill slippa utgifter för portot så finns det möjligthet att köpa grejer direkt i Norrtälje.

VÄLKOMMEN!!!

Nu när det blivit lite kallare så serverar jag fåglarna mat. Fast det roligaste är nästan att stå i fönstret och titta på dem och se ifall det tillkommer någon ny art.
Förra vintern så var det Entitan och Hackspetten som var svårast att fånga på bild, för att inte tala om Sidensvansarna.

     

Hackspetten är ju bara så ståtlig!!! På marken har vi bla den lilla svartvita Entitan som är otroligt skygg, den lyckas flyga iväg för det mesta så fort jag håller upp kamerna. Entitan sällskapar på fotot med en talgoxe, blåmes och gulsparv. Vid fågelhuset syns en talgoxe som vågar hämtar maten ur den lilla cirkeln ovanför dörren.
Flera vanliga fåglar hos mig för tillfället är grönfinkar och pilfinkar. Återstår att se ifall flera arter hittar hit under vintern.

I fredags så kom ju plötsligt vår första snö och i lördags så lyckades vi göra en snögubbe.

       

Christian rullar tappert en stor snöboll. Angelica försöker tappert knuffa på den största snöbollen som Ronny gjorde.
Dock så var det Ronny som designade snögubbens ansikte och Christian kommenterade efter stund att snögubben inte hade några ögon och den inte var glad. Dags för lite förbättringar då! Christian skulle berättaen saga för snögubben och då kom han på att snögubben inte svarade. -"Mamma,snögubben kan inte höra, den behöver hörapparater". Det är klart att snögubben ska ha hörapparater. Christian satte dit lite snö som öron och så satte jag dit löv som hörapparater.

  

Här har vi Christian som berättar en saga för snögubben som har sina "löviga" hörapparater.

     

Åka pulka med pappa som draghjälp var ju bara alldeles kanonkul!!! Högljudda skratt hördes långväga från barnen.

Bjuder på några vackrafrostbilder nedan som jag fotade en söndagmorgon (17/10-2010) när himmlen var blå och landskapet glittrade så otroligt vackert.

        

Eken till höger är dock från fredagen 22/10-2010) då all snö hade kommit. Den stackars nästintill gröna eken ser knappt ut ha hunnit förstå att det är höst och så plötsligt blev snö och vinter! Härliga kontraster.

Blev en promenad under eftermiddagen på grusvägen här hos oss. Angelica och Christian fick passa på att cykla. Fast Angelica har inte riktigt kläm på det ännu, jag får knuffa igång henne och påminna henne om att hon ska trampa och trampa och trampa. Fast ibland får hon ordentlig fart på tramporna och då blir hon så otroligt glad.

 

Promenaden/cykelturen var väldigt härlig, finns inget bättre sällskap än två överlyckliga barn.

Efterlyser mönster på virkade fjärilar, se mer nedan.

Jag fick en idé om att virka fjärilar att ha som dekoration på mössor & hattar. Började virka en fjäril idag, men det verkar vara lättare sagt än gjort.

När jag nu har påbörjat vinge nr 2 utav fyra så ser jag att första vingen är åt fel håll och att antennerna ä olika långa. Det är bara att repa upp och börja om :-((
Jag virkar med en nål som är 3.0 mm så fjärilen blir ganska stor. Kroppen är ca 9 cm lång och vingbredden blir ca 15 cm.

Ifall någon därute har mönster på fjärilar så tar jag tacksamt emot, bara kul med möjlighet att göra fjärilar på olika sätt!

När sommaren verkar lida mot sitt slut så är jag äntligen klar med Angelicas solhatt.

Solhatten blev egentligen för liten, och brättet sluttar nedåt. Nåja, Angelica gillar den i alla fall! Hon har storögt tittat på många gånger när jag har virkat ihop solhatten.

     

Den är virkad i ett ljusgrönt garn som jag har fått samt drops safran fushia, virknål strl 3.0. Det blev hela 32 trådar att fästa tack vare ränderna på hatten, finns säkert något smartare sätt att virka med flera färger istället för att klippa av trådarna hela tiden. Men jag är nybörjare på att virka så jag har verkligen ingen aning.

Tillägg 26/8: Äntligen är inlägget komplett med foton! Fler bilder finns på PixBox.

Kommer snart!

Häromveckan blev äntligen ett virk-projekt färdigt. Det blev en mobilväska som postades till min lillasyster Cornelia på Gotland.

Den är virkad i lila drops muskat och turkos drops safran med virknål 3.0 mm.

Tillägg 26/8 Äntligen är inlägget komplett med bild! Fler bilder finns på PixBox.

Det underbaraste med barn är nog i alla fall all kärlek och närhet som medföljer som världens bästa bonus. Närhet och kärlek kan varken jag eller barnen få nog utav. Jag hoppas fortfarande att vissa närhets stunder kommer att följa med oss en tid till framöver, som när jag bär barnen i bärsjal till exempel.

Christian blev 4 år i början utav sommaren och han vill fortfarande blir buren i sjal ibland, härligt mysigt. Angelica är ju 2½ år och hon kan fortfarande sova i sjalen när hon är trött, alldeles ljuvligt. Det bästa med bärsjalen är i fall att jag har barnen nära mig och ändå får jag händerna fria till annat.
Fotot på Christian ovan är från slutet av juli och fotot på Angelica är från igår, Christian åkte bärsjal nu i veckan precis också. I onsdags när vi var på Kolmården med min mamma och två av mina yngre syskon.

Så länge barnen vill bäras i bärsjal och så länge min rygg orkar med det så kommer jag att fortsätta med att bära barnen i bärsjal.

Till saken hör väl kanske också att jag aldrig haft/aldrig kommer att ha någon tvillingvagn. Jag har alltid tyckt att tvilllingvagnar är så klumpiga. Jag kan dock erkänna att jag sneglade på Phil &Teds tvillingvagn förut, fast jag insåg snart att det var bortkastade pengar. Phil & Teds bakre "bebis-insats" verkade bara smart till bebisar upp till 6-9 månader ca.

Det finns otroligt många snygga bärsjalar på marknaden och jag önskar mig ständigt nya. Det finns ju föräldrar som byter barnvagn var och varannan månad, jag köper gladeligen nya bärsjalar lite då och då.

Jag kan bara inte låta bli att snegla på Ellevills one-of-a-kind bärsjalar igen, försäljningen sker ju ikväll kl 20.00 norsk tid.

  

Sjalen till vänster är ju bara så snygg!!! Åhh, vad gärna jag skulle vilja köpa den. Färgen är Lighter Purple och Gold, Zara 11 size 6, dvs 4,7 m precis min storlek på bärsjalar. I mitten har vi en Zara Tricolor, Zara 1 size 6 i färgerna red, black och pink. Till höger ser vi Zara 2 size 5 i färgerna purple och red. Alla 3 är grymt tjusiga!

Här ovan har vi en Zara tricolor 5 i färgerna green, purple och teal. Fast det är bara size 4, (3,7 m) så den blir för kort för mig.

Ifall man vill beställa Ellevills bärsjalar från det ordinarie sortimentet här i Sverige så kan jag varmt rekommendera MammaBarn. MammaBarn erbjuder även kurser i hur man knyter sin bärsjal med barnet, mycket bra ifall man känner sig osäker i början med bärsjalen. Jag har själv deltagit i en knytkurs, fast det var här i Stockholm och den kursen hölls av BabyDesign.

Jag får drömma vidare om alla dessa skönheter :)