Idag har vi varit på Färsna 4H gård tillsammans med goda vänner.

Här kommer Erika med dottern Amanda i bärsjalen på ryggen och sonen Jonathan ligger i vagnen. Kan ju avslöja att trion Amanda, Angelica och Christian hellre busade på stenar och dylikt i naturen än att titta på djuren. Busar! Nåja, lite tittade dem på djuren också. I grön/svart mössa ser vi Amanda och klädd i lila ser vi Angelica.

Christian rullar sig bland löven. Jag passade på att gosa lite med 3-månaders Jonathan. Hästsläden var också spännande att klättra på.

Efter stoj och stim på Färsna gård så åkte vi hem till Amanda, Erica, Peder och Jonathan. Erika bjöd på en super god äpple paj till mellanmål, smaskens!

Tack för en underbar dag!

Vad gör oss lyckliga? Är det lycka som får människan att vilja leva vidare? Varifrån kommer lyckan? Jag har funderat över livets gåta i flera veckor nu eftersom jag bara känner mig trött på livet. Det enda jag kommit fram till är att det GÅR INTE att ha en barnfamilj utan pengar.

Jag är trött på att inte våga äta själv ifall barnen blir utan mat.
Jag är trött på att Ronny inte vågar äta frukost och lunch utav samma skäl som mig.
Jag är trött på att barnen inte kan vara ute när det är kallt eftersom vi inte har några fodrade kläder och skor till dem. Det är inga nya märkes kläder jag önskar till dem, tittar dagligen på tradera och hittar det som behövs men plånboken säger stopp. Funktionella varma kläder som håller barnen torra, det finns vettiga sådana på tradera som inte är av värsta dyraste klädesmärket.
Jag är trött på att barnen fortfarande inte har några personliga fotoböcker på dagis. (Barnen har ju bara gått där i drygt 2 månader.)
Jag är trött på att alltid somna utav utmattning var och varannan kväll när jag nattar barnen vid 19-tiden.
Jag är trött inte ha råd att köpa allting som behövs till mina studier.
Jag är trött på att Ronny har ständig huvudvärk eftersom vi inte har råd att köpa glasögon till honom.
Jag är trött på att huset är en enda stor röra för att ingen av oss vuxna orkar eller har inspiration till att ta hand om allting.
Jag är trött på att Ronny troligen lider av RLS, det är ju synd om honom. Han har besökt flera olika läkare, men ingen har lyckats fastställa någon diagnos. Dessutom verkar medicinerna vara svindyra, så det är väl på gott och ont att Ronny inte har någon diagnos fastställd.
Jag är trött på att ha dålig inspiration till studierna eftersom det trots allt bara förstör våran ekonomi.
Jag är trött på att barnen inte har någon närvarande farmor, farfar, mormor och morfar. (Mormor och morfar finns på Gotland och ligger i en strulig skilsmässa. Jag vet att åtminstone mormor bryr sig väldigt mycket, hon träffar faktiskt barnen så ofta hon bara kan.)
Jag är trött på att snus är sååå väldigt dyrt. (Ronny har försökt att sluta, hade väl ett uppehåll på 1 år. Han uppfattade sig själv som aggressiv och utan tålamod utan nikotinet så därför föll han tillbaka på det igen. Han har dessutom snusat vansinnigt länge.)

Jag är trött på att må dåligt och vara så fruktansvärt utmattad.

Vad är då orsaken till allting? Varför är jag bara deprimerad och nedstämd? Svaret på dess frågor är svaret på livets gåta. Vad gör livet värt att leva? Svaret är: pengar. Utan pengar ingen mat, utan pengar inga nya kläder, utan pengar ingen trygghet. Utan trygghet ingen lycka. Jag orkar inte längre! Jag orkar inte känna och visa någon kärlek längre, allting känns bara fel och hopplöst.

Dessa överdragsbyxor har vi använt hemma i ca 6 mån utan en skråma, bra har jag tyckt. Då håller dem ju för dagis också. Ja, eller hur? Efter 2 mån på dagis så är dom fulla med revor och små hål i rumpan. Jag blir galen!

Medan jag sitter här och funderar över att beställa skilsmässo papper, vart man nu gör det någonstans? Så knackar det på dörren... Dom kommer med en tidning som handlar om hur man får en lycklig familj. I samma tidning kan man också läsa om hur man lyckas som ensamstående förälder.
Citat ur tidningen:
Det har sagts att tvåföräldersfamiljen som sådan är en utrotad art. Bara i USA finns det mer än 13 miljoner ensamstående föräldrar ../.. Det är ungefär likadant i Sverige.
Slut citat.

Tidningens tips till ensamstående föräldrar:
*Undvika negativa uttryck
*Gör upp en budget
*Samarbeta med den andra föräldern
*Var ett gott exemepel
*Glöm inte bort dina egna behov. (Mina behov är borta sedan länge.)

Tidningens steg till en lyckligare familj
*Prioritera rätt. Är ditt främsta mål att det ska gå bra för famlijen? "[Avgör] vad som är väsentligt" (Filipperna 1:10, Bibel 2000)
*Var engagerad. Engagemang är som ett vägräcke som hindrar äktenskapet från att krascha. "Vad Gud har fogat samman får ingen människa skilja åt." (Matteus 19:6) (Ronny och jag är inte kyrkligt gifta, det var ett giftemål utan gäster mest för att få samma efternamn och underlätta arvsgången till barnen. Jag känner mig inte gift, har ingen vigselring.)
*Samarbeta. Samarbete innebär att ni fungerar som en pilot och en andre pilot som flyger mot samma mål. "Bättre två än en... Om en av dem faller, kan den andre resa upp sin medbroder." (Predikaren 4:9, 10)
*Respektera varandra. Precis som vågor kan bryta ned en klippa kan sårande kommentarer bryta ned en familj. "[Låt] allt skrikande och skymfande skaffas bort ifrån er." (Efesierna 4:31)
*Var resonliga. Precis som försiktiga förare är resonliga familjemedlemmar beredda att "bromsa in". "Låt er resonlighet bli känd." (Filpperna 4:5)
*Förlåt varandra. När man förlåter så stryker man skulden. Man försöker inte kräva något i efterhand. "Fortsätt att ha fördrag med varandra och villigt förlåta varandra." (Kolosserna 3:13)
*Bygg på en fast grund. Om din familj har Bibeln som grund kan ni stå emot svåra stormar.

Ja, det var Jehovas vittnen som knackade på. Man kanske skulle ta och bli religiös? Kanske inte just Jehovas vittnen, men det finns ju andra vägar att gå.

Kan inte låta att fundera över "Bygg på en fast grund." Ingen familj kan väl någonsin överleva utan pengar? Vad är en fast grund för en familj?

Vad härligt det är att äta frukost och se att det snöar ute... Näe, inte idag. Normalt så gillar jag snö, det är så vackert med vita marker i vinterns mörker. Men nu blir det ju bara slask, det finns ingen tjäle i marken.

Snö och slask för oss nu innebär bara problem... Barnen behöver fodrade skor, fodrade ytterkläder, långkalsonger. Vi har ingenting ännu eftersom vi knappt har råd med mat på bordet... Jag är blir så less på att pengarna aldrig räcker. Är det verkligen värt för mig att studera när det bara kostar oss en massa pengar? Pengar som vi inte har så att jag tex inte får tag i mina skolböcker i tid???

Japp, idag är det en hel dag vigd åt Christian som innefattar hörseltester och 3-års test hos logoped. Allting gör vi på Rosenlunds sjukhus i Stockholm. Vi brukar åka kommunalt och bara resan tar 1 timma och 45 minuter plus diverse promenader... Lite drygt, men det är viktigt för Christian att vi ständigt följer upp hans hörsel så vi vet ifall han hänger med sin jämnåriga som han ska göra.

Bilderna är från ett besök hos audionomen i augusti. Näpp, nu är det bråttom, Angelica ska lämnas på förskolan. Hon kommer att få sin första långa dag 8,30-17,00.

Ha en bra dag!

Jag önskade mig blåst för att få bort löven från vårat värsta träd... Och vad fick vi? Märkligt väder med korta skurar utav ösregn blandat med hagel.

Har ni sett? Trädet ser nästan naket ut!. Nu ska bara löven tas om hand också... Hmm, måste fortsätta läsa om Universums födelse Big Bang.

Nu är dom sista frukterna omhändertagna från trädgården, en massa plommon. Jag vet inte vad ska göra med dom bara...

Då är detta ändå bara kanske en fjärdedel av skörden, hittills har jag inte brytt mig om plommonen eftersom jag inte vetat vi ska göra med dom. Tänk om jag hade tagit hand om alla plommonen? Jösses, vi skulle ju kunnat ha badat i plommon flera gånger om.

Löv har vi gott om också, det syns inte att vi körde bort 3 kärror igår inte :-( Nåja, hoppas på lite blåst idag så det värsta trädet kan bli tomt på löv, det är så otroligt lite kvar nu.

I övrigt så står det studier på dagens to-do-lista. Barnen får tyvärr nöja sig med tv-tittande. Det känns väldigt taskigt, men jag måste hinna med mitt liv också. Hela morgondagen försvinner ju :-( Jag ska åka in med Christian till Rosenlunds Sjukhus imorgon och göra hörseltest och 3-års test. Bara resan tar ca 4 timmar tur och retur med lokaltrafiken.

Det har varit kallt inatt, vacker frost glittrar utanför våra fönster och solen letar sig fram bakom skogen. Härligt! Enda nackdelen med frost är att det blir så mycket löv på marken... Inte på dessa foton förvisso, men på framsidan av vårat hus. Funderar på ifall man skulle klättra upp i det "värsta" trädet och försöka skaka ned en massa löv... Tänkte så trädet kan bli utan löv någon gång... Samtidigt så behöver jag plugga, läser en bok som heter Kosmisk Resa. Den är lite knepig. Sista biten jag läste igår kväll var om kvarkar och anti-kvarkar. Det händer så mycket inom vetenskapen, när jag började med kemi i sjunde klass så trodde man att atomens kärna var odelbar. Numera vet man att den bland annat innehåller kvarkar. Helt sanslöst.

Hoppas ni får en trevlig lördag!

Sååå jävla förbannad!
Alltså vad i helvete är det med denna värld????????????????

Vår bil stod parkerad utan för ICA Kvantum Flygfyren idag mellan klockan 16,00-16,45. Och vad händer? Jo, vi blir bestulna på bilens vinge och alla fyra vindavvisarna. Kvar är bara fula rester efter limmet där detaljerna satt fast, bilen ser hemsk ut. Varför kan inte mänskligheten låta varandras saker vara i fred? GAAAHHH!!!!! Man är ju inte trygg någonstans. Det är för jävligt rent ut sagt. Som om vi inte har nog med PROBLEM i den här familjen liksom. Hur mycket skit ska man behöva stå ut med? Hur ska vi någonsin våga lämna bilen någonstans?
Jag brukar undvika att använda svordomar, men just nu har jag svårt att beskriva min ilska med vettigare ord.

Det är fula limrester överallt som vittnar om den elaka stölden. Jag blir så fruktansvärt trött på allting. Bilen ser ju alldeles naken och våldtagen ut. GRRRRR!!! MORR!!!

Dessa tillbehör är det som vi numera saknar på vår vita volvo, takvinge och vindavvisare på alla sidofönster. Bilderna är lånade härifrån.

När Ronny kom hem igår så sade han "Sätt dig och ät, du ska ju iväg". Åhh, jag skulle få åka in till Observatoriet i Stockholm. Tjoohoo! Det är väl bara 2-3 veckor sedan jag planerade att åka dit första gången.

Åker kommunalt till Odenplan och trodde i mitt stilla sinne att Drottninggatan korsar Odenplan, ack så fel jag hade. Och oj, så vilsen och snurrig jag kände mig. Nedrans Stockholm, stort, mörkt och stressigt. Skickade ett sms till Ronny som nattade barnen... Han ringde upp, inte allt för glad eftersom jag störde. Nåja, jag fick direktioner och kunde hitta till Observatoriet.

Väl på plats så hade det ju mulnat... Suck, inte stjärna syntes. Nåja, jag fick tips om spegelteleskopet AlbaNova som också visas för allmänheten. Teleskopet på Observatoriet är ett refraktor teleskop och kan hämta in betydligt mindre information än ett spegelteleskop.
Rundvandringen på Observatoriets museum var intressant, mycket idéhistoria. I ett rum hade dom en temperaturslinga som visade medeltemperaturer år för år ända från 1700-talet. Darwin och Linné blev bla omnämnda på denna rundtur.

Här finns mer att läsa om Observatoriet. Från denna sida har jag även lånat bilden.

Men varför åka till Observatoriet? Jo, jag studerar ju andra terminen på programmet till att bli förskolelärarinna. Programmet har inriktningen Barn, Natur och Teknik. Min utbildning är på distans så jag har föreläsningar och seminarier via internet. Ett par gånger per termin får vi åka till Falun för att ha undervisning på Dalarna Högskola. Just nu läser jag kursen Nyfiken på Naturvetenskap, har precis haft delkurs 1, Ekologi. Delkurs 2, Den naturvetenskpliga världsbilden är precis påbörjad. Studierna är otroligt spännande och givande. Det är mycket tips om praktiska detaljer som jag direkt kan använda tillsammans med mina egna barn.

Näpp, nog om detta. Det blev en sen kväll igår pga av besöket i Observatoriet, jag var borta 18-22, nu ska jag läsa några studieböcker.

På återhörande!

Jag är med och tävlar hos Creyla om en barnbok från Popcornmannen Poppe.
Var med och tävla HÄR du också!

Jag hämtar ju barnen på dagis vid 15.30-tiden för att vara hemma lagom till 16 och på så vis kunna ha maten på bordet till klockan 17. Enda nackdelen med detta är att när vi kommer hem så vill barnen vara ute, dom älskar att vara ute! Barnen fick förstås vara ute idag i hopp om att jag skulle kunna steka pannkakor i lugn och ro... Staketet mot vägen har ju blivit rymnings säkert så det känns ju tryggt :-) Laga mat i lugn och ro... Hmm, det blev mest ett evigt spring med att hjälpa busungarna med än det ena och än det andra. Nåja, så blir det ibland.

Vid 16.40 fick dom båda komma in istället, Christian tog en stekspade och Angelica en visp, toppen, sysselsatta barn. Efter att det blivit några pannkakor så öppnade Christian diskmaskinen och började duka bordet. Han fick fram allting! Sylt och mjölk och dom rentvättade haklapparna var han uppe i badrummet för att hämta. Jag kan bara säga Tack för hjälpen! Nu fick barnen börja äta strax efter kl 17, annars hade det nog inte blívit förrän strax efter 17,30. Så underbart kul att se Christian ta ansvar, han har aldrig dukat bordet hos oss tidigare. Jag känner sig så stolt över att han kunde duka bordet på eget initiativ. Jag blev glatt överraskad!

Barnens haklappar finns att köpa hos BabyMind. Haklapparna är smutsavvisande och vattentäta med en mjuk, följsam plastad baksida. Dom har även en ficka där matresterna kan hamna.

Vuxna sover ju faktiskt allt som oftast tillsammans i samma i säng om nätterna, det gör i alla fall jag och Ronny. Det är något som anses fullt normalt ifall man är ett par som sambos, gifta, eller liknande. Det är fullt naturligt att sova tillsammans, djurflockar sover tex tillsammans för att vara bättre skyddade mot kyla och andra faror.

Men barnen då? Hur sover dom?

Min föreställning innan vi fick Christian var att det lilla barnet inte skulle få komma emellan mig och Ronny. Vår säng var våran säng, där skulle bara vi sova. Vårt rum var också bara vårat rum, det lilla barnet skulle ha ett eget rum.
Och så blev det också, Christians spjälsäng placerades i rummet bredvid tillsammans med en fåtölj. En fåtölj där jag ammade honom på nätterna. Christian var duktig på att sova som spädbarn, redan från ca 3 veckors ålder så sov han hela nätterna. Så det blev ju aldrig speciellt mycket spring till fåtöljen i Christians rum.

Numera så samsover vi allihopa i samma säng. Det är mer avslappnande för oss allihopa. Framför allt har de varit smidigt under Angelicas första år då hon ammade ofta på nätterna. Jag behövde ju knappt vakna, kände jag att hon rörde på sig så mer eller mindre ammade jag henne halvsovande.

 
I boken Nära Föräldrar skriven av Jorun Modén kan man läsa följande:

• Barn som sover med föräldrarna skriker mindre, eller inte alls. De befinner sig ju mitt i tryggheten.
• Antalet vakentimmar brukar därför vara lägre för föräldrar som sover med barnen. Flertalet Nära Föräldrar tycker faktiskt att de får fullt tillräckligt med sömn och vila!
• Mamman behöver inte gå upp för att erbjuda bröstet om hon ammar. En del mödrar sover sig genom amningen, andra tycker bara att de blir mindre störda än om de måste gå upp.
• Samsovning främjar anknytningen. Natten kan bli ett tillfälle för en mamma eller pappa som tillbringat en stor del av dagen borta från barnet att knyta an och ägna sig åt vila tillsammans.
• Samsovning minskar förekomsten av plötslig spädbarnsdöd.
• Det känns mysigt och tryggt för både barnen och föräldrarna.

Dr Sears skriver i sin bok The Attachment Parenting Book att spädbarn föds med nervsystem som inte är färdigutvecklat och därför har spädbarn inte kunskapen att andas ordentligt. När barnen sover ihop med sina föräldrar så stimuleras barnet att andas rätt eftersom barnet känner föräldrarnas rytmiska andning.

Nils Bergman är en läkare som är aktiv i Sydafrika och han menar på att den naturliga miljön för ett nyfött barn är i mammans mage, när barnet lämnat den trygga magen så är det en enorm omställning för barnet. Barn som skiljs från sin mamma efter födseln kan bli alldeles förtvivlade och uppstressade. För att undvika stressade spädbarn så menar Nils Bergman att hud mot hud kontakt är jätte viktig för nyfödda barn. Hjärnans utveckling stimuleras genom hud mot hud kontakt så att barnet känner sig tryggt. Ett spädbarn är biologiskt väldigt outvecklat när det föds och genom att vara nära sina föräldrar så stimuleras barnets temperatur, andning och hjärtfrekevens till att hålla normala nivåer.

Nu när Angelica inte ammar på nätterna längre så kan jag titta tillbaka och känna mig glad över att hon alltid sovit vid min sida sedan hon föddes. Jag hade nog aldrig orkat med två barn ifall skulle ha blivit tvungen att springa upp till ett rum om nätterna för att amma Angelica.
Speciellt tacksam är jag över samsovningen när barnen är sjuka, dom sover lugnt och ifall dom vaknar och mår dåligt om natten så somnar dom snabbt om igen tack vare närheten från oss föräldrar.

  
Bilderna på Chrisitan och Angelica är från april 2009.

Hur sover ni? Varför sover ni som ni gör?

Några intressanta länkar i ämnet Samsova, jag har hämtat inspiration från flera av dessa länkar.
http://www.naraforaldrar.se/
http://www.ap.skorpan.se/Samsova.htm
http://www.9manader.nu/efter/somn/samsova
http://www.abctidning.se/x0503a.html
http://www.askdrsears.com/
http://www.kangaroomothercare.com/